ISABELLE KARLBERG

Lyckan när man lyckas tillaga något rejälare till lunch och dessutom har tid att sitta ner och äta den i lugn och ro.
Man får se till att tajma in det lite snyggt. Vi har en lite aktiv tjej här hemma, som gillar när det händer saker. Gärna hela tiden. Så att ligga själv i babygymmet en längre tid eller sitta i babysittern är inte alltid lika poppis, Men är hon nyvaken från en powernap och käkade innan hon somnade, så är detta ett perfekt tillfälle att se till att göra något produktivt. Något som faktiskt gynnar mamman själv. Denna gång blev det att ställa sig i köket och laga en god lunch. Det är lätt att det bara blir en kopp kaffe och en ostsmörgås och humöret inte är på topp på Lillan. Men jag ska vara ärlig och säga att det har blivit mycket bättre. Babysitter uppskattar hon mycket mer nu. Där får hon sitta upp och se på vad som händer rund om kring henne, annat än att ligga platt för sig själv på golvet.

En väldigt nyfiken tjej kan man säga. Älskar det! Men självklart kan det vara lite stressande också när man vill hinna med lite saker under en dag… Inte bara gå runt och titta på sakerna i huset, eller hålla musikalföreställning.

Nu fick hon vara med att styra och ställa i köket medans jag stod och gjorde i ordning lunchen.
Det blev en krämig pasta med strimlad lövbiff med champinjoner, timjan och parmesan. MUMS!

Hon verkade verkligen uppskatta att vara med under tillagningen, när jag shake:ade loss medan jag skar upp alla ingredienser och när spisen osade under stekningen. Som sagt, det är roligt när det händer saker och i köket får hon gärna vara med. Jag hoppas att hon kommer vilja vara med när hon blir lite äldre också, då jag älskar att stå i köket och tillaga något gott. Den tiden tillsammans skulle jag njuta av totalt, lika mycket som jag vet att jag njöt av att få vara med när jag var liten. Jag antar att intresset kom av att just ”få vara med”, jag tror att det är en viktig ingrediens i uppfostran som gör att man skapar intresse för saker. (Kanske säger sig självt om jag tänker efter…) Men just det här med att få testa på, att få vara med att göra något, som i detta fall tillaga något som sedan hela familjen kommer att uppskatta. För det kommer jag ihåg att man kände, man kände sig stolt när alla berömde en för hur gott det var. Då blev det ännu roligare och viljan till att göra det igen kom direkt.
Så den taktiken kommer jag/vi helt klart köra på här hemma när det är dags. x